Naiv

Jag kanske e naiv men jag tror alltid på att det kommer att lösa sig o att saker kommer att bli bättre. Jag lever på hoppet så länge det går men när jag märker att hoppet försvinner så går musten ur mig...

Min kämparglöd försvinner.

Just nu känns det som att allt går emot mig o jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig ur det här.

När det gäller mitt jobb som lärare så har jag under lång tid kämpat i motvind med tron att den här avtalsrörelsen skulle göra situationen bättre. Jag kanske inte trodde att lönen skulle bli så mycket bättre än vad den blev men jag hade ändå hoppats på att arbetsbördan skulle bli lite lättare. Nu blev det inte så o jag känner mig bara överkörd.

Skulle så gärna vilja prata igenom det här med F som jag vet skulle förstå vad jag pratade om o jag tror att han hade kunnat hjälpa mig att ta mig igenom den här krisen. Men det går förstås inte.

Vet inte ens om han kommer ihåg mig, om han tänker på mig över huvud taget. Jag tänker på honom jämt o även om jag verkligen försöker förtränga alla mina känslor för honom så går det inte. Jag vill fortfarande ha honom i mitt liv. Allt annat e obetydligt.

Drömmer om honom så ofta o drömmarna känns så verkliga att jag ofta får påminna mig själv om att det bara var en dröm så att jag inte gör nåt dumt som att kontakta honom. I senaste drömmen gjorde han allt för att jag skulle ta honom tillbaka. Verkligen allt. O jag lät honom kämpa trots att han egentligen inte hade behövt det. Den kärlek han visade mig var precis som i somras o jag saknar det så otroligt mycket... Jag saknar honom så otroligt mycket. Har aldrig älskat någon som jag älskade honom. Som jag älskar honom.

Nu står jag här ensam utan nån att rådfråga om hur jag ska gå vidare med mitt liv.

Det ska tydligen inte vara lätt att leva men varför ska det vara så mycket svårare för en del än vad det är för andra???

Hostar mig snart in i sängen o sen får vi se vad drömmarna ger mig i natt. Nåt bra hoppas jag som kan ge mig lite extra energi inför morgondagen.

Kramis

Ordning o reda

Det måste finnas fler än jag som ständigt har listor på saker att göra som man skjuter på för att man inte orkar ta tag i det...

Men nu tror jag att jag har tagit tag i allt det som var viktigt för att mitt liv ska bli lite lättare.

Jag har löst mina skulder o samlat allt på ett enda lån på banken o i o med sänkt mina utgifter avsevärt...

Jag har tagit tag i min sons namnbyte så nu har han mitt efternamn.

Jag har överlåtit ett mobilabonnemang till min bror.

Jag har ombokat läkartid o beställt klipptid till sonen.

Inga fler stora saker förutom en del som ska säljas.

Känns så skönt att få lite ordning på allt...

Nu återstår mitt beslut om hur jag ska göra med mitt yrkesval. Jag älskar mitt jobb som lärare men inser också att stressen o arbetsbelastningen o kravet på ständig barnvakt inte påverkar mig så bra mentalt. Jobbet som lärare kräver att ens privatliv e i balans o de kan jag ju knappast påstå att mitt e.

Bara det att jag måste ha barnvakt så ofta bara för att kunna utföra mitt jobb e en stor påfrestning. Som läget e nu har jag ingen möjlighet att få barnvakt för att ta hand om mig själv o de e tid som jag måste ha för att må bra. Har just nu ingen balans mellan arbetsliv o privatliv o så kan jag inte leva...

Vet inte än hur jag ska göra men en lista med fördelar o nackdelar e under uppbyggnad. Måste även se mig omkring efter fungerbara alternativ innan jag kan ta det slutgiltiga beslutet...

Nu ligger jag hemma o e sjuk o låter tankarna vandra fritt.

Vad e bäst för mig? Vad e bäst för min son?

Jag fortsätter fundera o hoppas att ni andra där ute mår bättre än vad jag gör.

Kramis

Meningen med livet

Vad är meningen med livet???

Vad är det för mening med att leva???

Detta e frågor som dagligen figurerar i mitt huvud...

Jag har inga svar utan bara fler frågor. Jag ser ingen mening alls. Jag ser bara mörker. För mig går bara livet ut på att bli sårad o att vara ensam o de e inget liv som jag vill leva. Jag vill inte ha mitt liv. De finns inget bra i mitt liv som gör att jag ser fram mot nästa dag.

Att inte ha nån tro på livet alls e väldigt tungt. Tyngre än vad nån borde vara tvungen att bära.

Jag vill tro på livet. Jag vill ha ett hopp om att det kommer att bli bättre. Jag vill kunna se det positiva i mitt liv men jag kan inte. Hur mycket jag än anstränger mig så ser jag bara svart.

Jag går upp på morgonen, bråkar lite med sonen innan jag lämnar honom på dagis. Åker till jobbet o tar på mig min roll som lärare o kliver ur mig själv för ett par timmar. Det är de bästa timmarna på hela veckan. Efter jobbet hämtar jag sonen. Vi åker hem o jag försöker få tiden att gå tills han ska sova. Då bråkar vi lite till o sen sätter jag mig i soffan o funderar på vad den dagen har gett mig mer än att timmarna har gått o att jag fortfarande andas. Fortfarande finns ingen mening med nåt jag har gjort.

Har ingenting att se fram mot...

Alla säger att jag måste se det positiva i att jag har min underbara son o att jag måste fokusera på det som e bra men jag kan inte. Ser inget positivt i någonting.

Alla säger att jag måste tro på mig själv o tro på att jag e bra o att jag e värd att träffa en bra kille o att jag kommer att göra det en vacker dag.

Men vad fan spelar det för roll??? Jag vet att jag e en bra, snäll o omtänksam person men vad spelar det för roll när ingen annan verkar uppskatta det. Jag sitter ju lik förbannat här ensam så nåt måste ju vara fel. De som har en partner förstår inte hur tungt o jobbigt de e o vara själv. De som har en partner fattar inte hur jävla jobbigt de o ha barn själv utan nån att få stöd av. Utan nån att lämna över ansvaret till. Utan nån att dela allt ansvar med...

Inte ens jobbet kan jag sköta ordentligt som ensamstående mamma. Alla jobbtider efter 17.00 kräver barnvakt o de e inte alltid så lätt att få ihop. Jag får inte ihop någonting o jag e så trött på att kämpa för att kunna göra nåt. Allt planerande o det ständiga dåliga samvetet gör inte direkt att livet känns ljusare utan snarare ännu mörkare.

Jag vill inte vara ensam. Jag trivs inte ensam. Jag vill vara lycklig. Jag vill älska o vara älskad tillbaka. Jag vill ha F tillbaka... Jag vill ha mitt ljusa liv tillbaka...

Vad förmedlar jag till min son annat än mörker...

Jag e en riktigt usel mamma som inte har kraft eller ork att bättra mig..

Kram på er

Sluta röka

Har nu varit rökfri i 2 dagar... Känns riktigt bra. E lika lätt som de andra gångerna jag slutat trots att jag egentligen inte kände mig lika motiverad som sist. Men det kommer att bli bra det här. Mer pengar till annat o träningen kommer nog att bli bättre så fort rökhostan lägger sig.

Många säger att jag e duktig som kör så hårt med träningen men jag vet inte. Känner mig inte direkt duktig. Känner det mer som att det är mitt sätt att överleva. Hela mitt liv raserades o jag försöker bara hålla tag i nåt som kan hjälpa mig att hålla näsan ovanför ytan.

För mig blev det träningen o mitt mål att komma i bra form igen. Det gör att jag kan fokusera på nåt som ligger utanför mig själv o jag kan stänga av känslor o i stället mäta mitt välbefinnande på våg eller med måttband. Det hjälper mig att se fram mot nästa dag o nästa träningspass o det hjälper mig att känna att jag har nån som helst kontroll på vad som händer i mitt liv just nu.

Jag försöker helt enkelt hitta kontrollen igen o den här gången tänker jag inte släppa på den...

Så duktig e ett starkt ord...

Kramis

Slut

Dagens träningspass bestod i ett stenhårt styrkepass på fm o en 7 km löprunda på em.

Känner mig riktigt nöjd med dagen o ser nu fram mot att sätta mig i soffan o titta på en bra film o äta lite grillat...

Får se vad de blir för träning i morg...

Kramis

Fredag igen

Så var de då en tung fredagskväll igen. Fortfarande ensam o tyngd av saknad...

Tycker veckorna numer består av måndagar o fredagar. Lättnaden på måndagen att få återgå till jobb o släppa tankarna på mitt eget liv o fredagarna när saknaden e som störst. Drömmer om honom i princip varje natt o vaknar varje morgon o inser att det bara var en dröm o att jag måste gå upp o fortsätta leva mitt eget tomma liv.
Igår drömde jag att jag sprang på honom på stan. Helt plötsligt stod han bara där framför mig o han blev lika förvånad över att få se mig som jag blev över att få se honom. Vi höll om varandra o det kändes precis som förut. Vi var båda lika lyckliga över att ha träffat på varandra men sen var han tvungen att gå igen. Han ville inte men var tvungen o innan jag hann blinka så var han borta. Resten av drömmen sprang jag runt o letade efter honom o kunde inte förstå hur han kunnat försvinna så fort. Undrar vad den drömmen ska betyda???

Önskar så att de senaste 5 veckorna bara var en dröm o att nån kom o väckte mig snart så att jag fick fortsätta att leva det lyckliga livet jag levde i somras.

För varje dag som går så dör hoppet om att han ska komma tillbaka lite mer. Känns så jobbigt när hoppet tynar bort. Jag älskar honom fortfarande så mycket...

Har haft en myskväll med lillprinsen o nu när han har somnat tänkte jag lämna mitt eget liv ett tag o återvända in i bokens värld där allt e möjligt.

Kramis

Onyttig

När jag gick o la mig igår kände jag mig väldigt onyttig av att jag inte hade tränat. Kändes som jag inte hade tränat på minst en vecka o att jag hade ätit för mycket onyttiga saker...

Men när jag tänkte efter så stämde ju inte verkligheten riktigt med den känslan. Jag tränade dubbelpass lör, sön o mån o vilade tis o ons (en välbehövlig vila). Allt det onyttiga jag ätit var chips o choklad i lördags o sen har jag haft koll på vad jag stoppat i mig de andra dagarna.

Tycker nog att jag håller min plan lite bättre än vad jag kände igår...

Idag var jag dock igång med träningen igen o nu blir det pass både fre, lör o sön o sen kanske en vilodag på mån om jag inte får abstinens o tar ett litet pass ändå :)

Har blivit lite beroende av min träning o läsning. Det är det som får mig att se fram mot nästa dag o att klara av att få dagarna att gå. Blev inbjuden till 35-års kalas 17 nov så nu har jag 2 månader på mig att komma i riktigt bra form o nåt som håller igång mig i minst 2 månader till.

Det långsiktiga målet e ju att kunna gå på stranden nästa sommar o känna mig riktigt bekväm i en snygg bikini. Ett mål som jag ska klara. Inget kommer att stoppa mig nu. Jag har ju inget annat att fokusera på så jag ser inga hinder på vägen...

Kramis 

Vilodag

Idag hade jag bestämt mig för att ha en vilodag efter två dagar med dubbelpass men de gick ju inte så bra. Var hemma med sonen som var dunderförkyld o tack vare det fina vädret blev det en långpromenad på fm i raskt tempo.

Sonen ville sen att vi skulle gå förbi gymmet o boka en tid då han tycker de e kul o vara där o boxa o leka medan jag tränar så de gjorde vi. Fanns en ledig tid idag så det resulterade i ett ordentligt styrkepass på em.

Inte mycket vila här inte...

I morg blir de nog vila dock eftersom jag har föräldramöte o inte kommer hem förrän efter 20.00. Men man vet ju aldrig...

Längtar till nästa helg så jag kan få komma ut o springa igen. Älskar det...

Ändrar mitt sluta röka mål till att sluta så fort vågen visar under 67. Insåg att jag nog bygger lite muskler o att kroppen kommit in i den berömda svackan o jag vill inte vänta i evigheter tills jag slutar. Träning o kost flyter på bra nu så jag förväntar mig att se lite resultat snart.

Kramis

Milen

Löpningen idag var helt underbar...

Kände för att pressa mig själv o se om jag fixade milen o det gjorde jag. Det var tungt men inte omöjligt. Tiden blev 62 min o det blev jag väldigt nöjd med. Knappt hälften av sträckan var i fruktansvärd motvind men jag höll ändå ett ganska jämt tempo under hela rundan.

Känns skönt o veta att jag orkar så mycket mer än vad jag trodde o det sporrar verkligen inför kommande träningspass.

I morgon blir det intervallpass på slingan på em o på fm ett litet styrkepass inne.

Älskar att träna. Det får mig att tömma hjärnan. Det o mina böcker hjälper mig att förtränga mitt eget liv o inte tänka så mycket på vad som händer runt omkring.

Kramis

Magmuskler

Mage

Har kört igenom värsta träningspasset för magen idag...
Det kommer troligtvis att kännas i ett par dagar :)

I em väntar ett ordentligt löppass o sen e träningen avklarad för idag. Kör dubbla pass på helgerna nu o ett par kvällar i veckan. Måste ligga i nu så att jag kommer ner till 66 kg så jag kan sluta röka.

Kramis

Fredag igen

Så var det fredag igen...

Tycker inte längre om helgerna. Helgerna e fulla med ångest o ensamhet o saknaden blir som störst.

Trots mina gigantiska försök med att försöka hålla tankarna på honom borta från min hjärna så måste jag dagligen gå igenom samma process om o om igen. Så fort det händer nåt e han den första jag tänker att jag vill berätta för o varje gång slås jag av tomheten när jag kommer på att det inte går. Jag kunde prata med honom om allt o de e bara en reflex att jag hela tiden e på väg att skicka iväg ett sms...

Ska göra mitt bästa för att den här dagen ska gå fort så att jag får gå o lägga mig igen så att helgen går snabbt.

Ikväll blir det hamburgare o pommes efter beställning av sonen o till det en film. När han har somnat återvänder jag till min bok o flyr verkligheten återigen.

Kramis

Längtan

Längtar efter att få höra hans röst nåt fruktansvärt...

Skulle ge vad som helst för att få hålla om honom nu...

Önskar att ingen annan behöver känna så här någonsin...

Älskar dig för alltid

Kramis

Barngymnastik

På onsdag börjar gymnastiken för lillprinsen o idag var vi på jakt efter gymnastikskor till honom.
Jag kanske är lite naiv men jag trodde att vi skulle kunna hitta ett par hyfsat billiga bra skor i en sportaffär men så fel jag hade...
Där tog de 500 kr för ett par skor som han växer ur på ett par månader. Aldrig i livet sa jag innan vi gick till skoaffären som låg vägg i vägg.
Tur var väl det för där hittade vi ett par jätte snygga skor för endast 79 kr. Nu behöver man inte vara orolig för att de ska skava eller bli för små för de e ju inte så mycket pengar att lägga ut igen om de skulle behövas...

Tror han kommer gilla gymnastiken o de kommer framför allt vara bra att han får springa av sig ordentligt.

Till vintern blir det lite hockeyskola o till våren siktar vi på fotboll. Skulle även vilja att han provar skogsmulle men vi får väl se hur de blir. Golf blir de när han blir lite större. Sen får vi se vad han fastnar för för vi hinner då inte med alla aktiviteter även om vi skulle vilja...

Kramis

Våga släppa in nån

Att våga älska o att låta sig älskas e inte så lätt.

Det kräver mycket mod att våga öppna upp hjärtat efter att det blivit trampat på så många gånger...

Att släppa den trygghet som man har byggt upp med att bara ha sig själv o ett riskfritt ensamt liv är inget som jag gör lätt. Men jag gjorde det o jag öppnade mitt hjärta o jag vågade tro på att nu skulle det bli bra. Nu skulle det bli rätt...

Jag trodde på allt han sa o jag litade på allt han sa. Det gör jag fortfarande. Många gånger varje dag går jag igenom hela sommaren o letar efter nåt jag kan hänga upp mig på. Nåt som inte kändes bra. Nåt som kan vara ett tecken på att jag borde ha tvivlat på honom men jag hittar ingenting. Absolut ingenting som gör att jag någonstans kan känna att det här ändå var det bästa.

Allt var perfekt...

Han var perfekt...

Vet inte om jag någonsin kommer våga öppna mig igen som jag gjorde med honom.
Vet inte om jag någonsin kommer våga lita på någon igen. Hur ska jag kunna det. Att höra att nån älskar en o att känna att nån älskar en betyder ju tydligen inte att man kan vara lycklig o att man kan våga tillåta sig själv att vara lycklig. Om inte ens kärlek kan hålla ihop ett förhållande vad ska man bygga det på då?

Hur ska jag våga lita på att nån som säger ena dan att han älskar en inte hittar en anledning nästa dag till att vi inte kan vara tillsammans.

Jag vill inte leva ensam resten av mitt liv men jag vågar inte utsätta mig för det här igen. Jag klarar inte av att bli lämnad o trampad på fler gånger. Mitt hjärta klarar inte fler kriser.

I mitt hjärta finns bara plats för en o han vill inte ha platsen...

Kramis

Segrare

Den årliga släktgolfen avklarades igår o vandringspokalen återvände till sitt rätta hem... Till mig :)

Detta var fjärde året vi körde tävlingen och då jag vann första året kan jag skryta med att ha mitt namn 2 ggr på bucklan.
Kan tyvärr inte skryta med att jag spelade så bra utan det var nog tur att de andra spelade sämre igår. Tror en del i min vist beror på att jag tyckte det var så skönt o släppa allt annat i mitt liv o bara koncentrera mig på golfen ett par timmar.
Lyckades dock riktigt bra med min driver o fick många långa raka träffar...
Dagen avslutades med den traditionella kräftskivan o då kom saknaden tillbaka med besked. Han skulle varit här då...

Idag blir det ett nytt pass med Bodyrock o förhoppningsvis en lekdejt för sonen.

Kramis

Släktgolfen

Ligger bra till efter första 9 :)