Har äntligen tagit tag i att kontakta sonens biologiska pappa.
Jag önskar att de kan ta upp kontakten igen efter snart två år så att han kan få lära känna sin riktiga pappa. Vi har tittat en hel del på kort och han frågar mycket efter honom och undrar varför han inte kommer och hälsar på.
Har velat mycket fram och tillbaka men har nu tagit beslutet att det är bättre att de får träffas ven om det bara blir ett par gånger. Om hans pappa försvinner igen så kommer han givetvis att bli jätte ledsen men då vet han i alla fall vem det är och att han finns. Har länge skyllt på att prinsen har varit så liten men han har blivit stor nu och har väldigt många tankar och funderingar.
Det har varit som att välja mellan pest eller kolera men jag tror ändå att det här blir det bästa.
Om han vill träffa sin son vill säga...
Ja, ja. Nu har jag ställt frågan i alla fall och mycket mer än så kan jag inte göra. Vill han inte träffa sin son så kan jag inte tvinga honom...
Hoppas att allt blir till det bästa för min älskade son som betyder mest för mig i hela världen :)
Kramisar
