Kan inte annat än att säga GRATTIS.
Fy vad duktig hon har varit o nu är det min tur ;)
Kan bara hålla med om att hälsan blir bättre av att träna.
Jag satte igång ordentligt med min träning i april o efter att vara förskyld för jämnan har jag inte varit sjuk en enda gång sen dess. (Ta i trä....)
Nej skämt o sido,,,, men jag känner mig så jävla mycket bättre. Har inte tappat så mycket i vikt men ser i spegeln att det går framåt o det känns på kläderna. Även om jag skulle önska att siffrorna börjar röra på sig lite snabbare så vet jag att det är bättre för kroppen att det går lite långsammare.
Det är ju trots allt frågan om att lägga om hela sin livsstil o inte bara om att gå ner i vikt så fort som möjligt. Nu är det ju dessutom 9 månader kvar till nästa sommar o då kommer jag att vara skit läcker ;)
http://www.aftonbladet.se/wendela/article13532606.ab
måndag 29 augusti 2011
Gå ner i vikt
Trams.....
Ska vi göra något så borde det väl vara att lära barnen om vilka hälsorisker det finns med att äta fel o vara överviktig.
Vikten är inget som har med lycka att göra men den kan bidra till att man mår bättre rent fysiskt. Man orkar mer om man håller vikten på en lagom nivå.
Dessutom fokuseras det bara på att alla ska gå ner i vikt. Sällan på de som av olika anledningar behöver gå upp i vikt för att må bättre.
Nej, koncentrera er på att lära barnen att leva ett hälsosamt liv o att vara solidariska medmänniskor som kan känna sympati o empati för andra så kommer världen att se helt annorlunda ut.
Tack för mig :)
Ska vi göra något så borde det väl vara att lära barnen om vilka hälsorisker det finns med att äta fel o vara överviktig.
Vikten är inget som har med lycka att göra men den kan bidra till att man mår bättre rent fysiskt. Man orkar mer om man håller vikten på en lagom nivå.
Dessutom fokuseras det bara på att alla ska gå ner i vikt. Sällan på de som av olika anledningar behöver gå upp i vikt för att må bättre.
Nej, koncentrera er på att lära barnen att leva ett hälsosamt liv o att vara solidariska medmänniskor som kan känna sympati o empati för andra så kommer världen att se helt annorlunda ut.
Tack för mig :)
Vill lita på honom
Svartsjuka ja.... Det är ett helt eget kapitel o en helt egen historia.....
Tänkte bara dela med mig lite av mina tankar till den som orkar läsa.
Är jag svartsjuk??? Hmmmm..... Absolut.
Inte så mycket tror jag men känslan finns där o jag har svårt att skaka av mig den.
Då jag har levt med en man som utsatte mig för psykisk misshandel så härleder jag en del av mina problem dit. Eller rätt många faktiskt.
Han älskade aldrig mig o behandlade mig som skit under de år vi var tillsammans. Visade aldrig någon omtanke utan uttryckte istället sin avsky dagligen. Hur ful jag var, hur fet jag var o att jag absolut inte skulle tro att jag skulle kunna träffa någon bättre än honom.
Så levde jag till den dag jag fick nog o äntligen tog steget att lämna honom. Vilken befrielse :) Fast känslorna fanns kvar om hur jag inte var värd att älska, om hur äcklig jag var o hur jag inte dög att ha sex med. (Vi hade typ aldrig sex.)
Nu när jag träffat en ny man som är helt underbar är det svårt att verkligen tro på att han älskar mig. Att tro på att han verkligen vill ha mig. Han har många tjejkompisar o ibland kommer svartsjukan krypande o den är svår att släppa.
Att han sen är lite "sextokig" gör inte saken bättre. Han skulle gärna ha sex varje dag o ibland mer. Han pratar mkt om sex o ibland får han mig att känna att jag inte räcker till. Vi har pratat om det o han menar inte alls det så utan han vill bara visa sin kärlek till mig.
Men att gå från nån som aldrig ville ha sex med mig till nån som vill det jämt är inte lätt. Känslorna åker berg-o-dal-bana o jag hinner inte med.
Det jag mest oroar mig över är att han ska fylla sitt sex-behov nån annanstans. Trots att jag vet att han aldrig skulle göra det. Eller skulle han det??? Klart han inte skulle. Eller???
Jag vill lita på honom o jag hoppas att jag kan det.
Klarar inte av att bli så sviken en gång till.....
http://www.aftonbladet.se/wendela/article13471503.ab
Tänkte bara dela med mig lite av mina tankar till den som orkar läsa.
Är jag svartsjuk??? Hmmmm..... Absolut.
Inte så mycket tror jag men känslan finns där o jag har svårt att skaka av mig den.
Då jag har levt med en man som utsatte mig för psykisk misshandel så härleder jag en del av mina problem dit. Eller rätt många faktiskt.
Han älskade aldrig mig o behandlade mig som skit under de år vi var tillsammans. Visade aldrig någon omtanke utan uttryckte istället sin avsky dagligen. Hur ful jag var, hur fet jag var o att jag absolut inte skulle tro att jag skulle kunna träffa någon bättre än honom.
Så levde jag till den dag jag fick nog o äntligen tog steget att lämna honom. Vilken befrielse :) Fast känslorna fanns kvar om hur jag inte var värd att älska, om hur äcklig jag var o hur jag inte dög att ha sex med. (Vi hade typ aldrig sex.)
Nu när jag träffat en ny man som är helt underbar är det svårt att verkligen tro på att han älskar mig. Att tro på att han verkligen vill ha mig. Han har många tjejkompisar o ibland kommer svartsjukan krypande o den är svår att släppa.
Att han sen är lite "sextokig" gör inte saken bättre. Han skulle gärna ha sex varje dag o ibland mer. Han pratar mkt om sex o ibland får han mig att känna att jag inte räcker till. Vi har pratat om det o han menar inte alls det så utan han vill bara visa sin kärlek till mig.
Men att gå från nån som aldrig ville ha sex med mig till nån som vill det jämt är inte lätt. Känslorna åker berg-o-dal-bana o jag hinner inte med.
Det jag mest oroar mig över är att han ska fylla sitt sex-behov nån annanstans. Trots att jag vet att han aldrig skulle göra det. Eller skulle han det??? Klart han inte skulle. Eller???
Jag vill lita på honom o jag hoppas att jag kan det.
Klarar inte av att bli så sviken en gång till.....
http://www.aftonbladet.se/wendela/article13471503.ab
Utvärdering midnattsloppet 2011
Nu var då loppet över och jag vet inte vad jag ska känna....
Visserligen gick jag under timmen vilket var mitt ursprungliga mål men det var inte helt utan problem.
Redan 100 m efter start var jag tvungen att börja sick sacka mig fram i stället för att få den draghjälp som jag hade räknat med. Min startgrupp skulle gå runt på mellan 55 min- 1h o det trodde jag verkligen att den skulle. Jag hade inte alls räknat med alla 1000 som ställt sig i en tidig startgrupp där man absolut inte platsade o som sedan bildade stora stoppklossar för oss andra löpare som försökte ta sig fram bäst man kunde.
Banan tyckte jag dock var kul om det inte hade varit för att ALLA genade i hörnen och att det i o med det bildades flaskhalsar överallt :( Var nära att ramla flera gånger när nån slängde sig in precis framför mig.
Tiden blev i alla fall till slut 58,5 min efter en ordentlig men trång spurt. Hade dock mycket krafter kvar o hade siktat på runt 55 min vilket jag tror att jag hade kunnat klara om bara mina medtävlare hade visat lite mer hänsyn.
Men, men. Nu är detta loppet avklarat o jag siktar in mig på nästa: Göteborgsvarvet 2,1 mil i maj.
Nu är det dags för höst o vinterträning o jag ska njuta av mina löprundor i skogen så länge det är möjligt o vädrets makter är med mig.
Löp snabbt o försiktigt :)
Hörs igen!!!
Visserligen gick jag under timmen vilket var mitt ursprungliga mål men det var inte helt utan problem.
Redan 100 m efter start var jag tvungen att börja sick sacka mig fram i stället för att få den draghjälp som jag hade räknat med. Min startgrupp skulle gå runt på mellan 55 min- 1h o det trodde jag verkligen att den skulle. Jag hade inte alls räknat med alla 1000 som ställt sig i en tidig startgrupp där man absolut inte platsade o som sedan bildade stora stoppklossar för oss andra löpare som försökte ta sig fram bäst man kunde.
Banan tyckte jag dock var kul om det inte hade varit för att ALLA genade i hörnen och att det i o med det bildades flaskhalsar överallt :( Var nära att ramla flera gånger när nån slängde sig in precis framför mig.
Tiden blev i alla fall till slut 58,5 min efter en ordentlig men trång spurt. Hade dock mycket krafter kvar o hade siktat på runt 55 min vilket jag tror att jag hade kunnat klara om bara mina medtävlare hade visat lite mer hänsyn.
Men, men. Nu är detta loppet avklarat o jag siktar in mig på nästa: Göteborgsvarvet 2,1 mil i maj.
Nu är det dags för höst o vinterträning o jag ska njuta av mina löprundor i skogen så länge det är möjligt o vädrets makter är med mig.
Löp snabbt o försiktigt :)
Hörs igen!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)