Ju bättre, ambitiösare, goare, trevligare och underbarare elever jag har desto sämre mår jag...
Det vill säga att ju mer jag bryr mig om mina elever desto sämre mår jag.
Sämre för att jag inte räcker till.
Sämre för att jag inte hinner med att hjälpa alla så mycket som jag vill.
Jag
jobbar ihjäl mig för deras skull o gör allt jag kan för att de ska gå
vidare i livet med så mycket som möjligt med sig i sina ryggsäckar. Jag
vill att alla får så bra förutsättningar som möjligt för framtiden.
Missförstå mig inte. Det är just av denna anledningen som jag är lärare. Jag vill bry mig o jag vill jobba för deras skull.
Men
som det är nu hinner jag inte med det jag vill. Jag hinner inte med
mina elever för alla andra miljoner uppgifter jag måste göra.
Jag känner mig bara så jävla otillräcklig...
Ingen
bryr sig om att jag jobbar så hårt som jag gör o ingen bryr sig om att
jag mår dåligt över att inte hinna med att hjälpa alla.
Istället bara gnäller alla elever över att de inte får tillräckligt med hjälp...
Jag vet att de inte får hjälp!!!
Jag
vill vara lärare för den anledningen som jag började. Inte för att
tvingas sitta vid datorn 80% av tiden för att dokumentera allt o
inget...
JAG BRYR MIG!!!
