fredag 24 augusti 2012

Förjävligt

De e rent ut sagt förjävligt att må så här dåligt utan att veta nåt om hur han mår...

Jag skulle bara vilja veta vad som försiggår i hans huvud. Vad han tänker på. Hur han tänker på framtiden. Vad han gör. Hur han har det med sonen. Om han saknar mig nåt o om han tänker på mig nåt.

När jag nu inte får prata med honom så snurrar alla mina tankar bara runt...

Om han nån gång läser detta så skulle jag bara vilja be honom om en sak. En väldigt liten sak.

-Snälla, snälla F. Kan du inte bara berätta för mig hur du mår o vad du tänker. Saknar du mig nåt? Har du några känslor kvar för mig eller har du lyckats förtränga allt redan? Tänker du någonsin på allt vi gjorde o allt vi sa?
Det skulle hjälpa mig så mycket om du var snäll o svarade på mina frågor. Snälla gör mig den här tjänsten.

Skicka ett mail bara. Jag lovar att inte svara. Jag ska inte bryta löftet på att inte höra av mig men jag dör lite för varje dag som går av att inte veta.

Det har gått exakt två veckor sen han hämtade sina saker o tomheten blir bara värre. Jag trodde att det skulle bli bättre för varje dag men det är helt tvärtom. Han blev en så stor del av mitt hjärta o mitt liv att det är omöjligt att få ut honom därifrån.

Saknar honom så mycket...

Kramis