fredag 10 augusti 2012

Det gör så ont

Nu e han borta...

Borta för alltid...

Jag får aldrig mer träffa honom o aldrig mer prata med honom o de gör så ont så jag inte kan andas.

Har legat på golvet o krampat sen han åkte men lyckades ta mig upp i soffan nu. Kan inte leva utan honom. Vill inte leva utan honom. Vet inte hur jag ska få dagarna att funka utan honom.

Jag älskar honom så mycket. Jag älskar honom mer än jag trodde att jag kunde älska nån. O nu e han bara borta.

Borta... Det gör så ont o tänka på det...

Allt för att hans son inte vill att han träffar nån. Allt för att hans son sagt att han vägrar träffa sin pappa om han fortsätter att ha kontakt med mig...

Det är inte rättvist...

Han kommer aldrig hit mer. Jag kommer aldrig få krama honom mer.

Varför ska vi behöva sitta olyckliga på varsitt håll bara för att hans son vill de??? Jag fattar ingenting.

Jag vet att han lider han med men det gör det inte lättare. Om han inte älskade mig så hade det ju varit hopplöst men nu gör han ju det. Han älskar mig o jag älskar honom o vi får inte vara tillsammans.

Hur bearbetar man det??? Jag har ingen aning...

Kommer i alla fall alltid att älska honom o jag tänker aldrig träffa nån annan.

Tänker aldrig utsätta mig för den här smärtan igen... ALDRIG!!!

Kan inte andas o bara gråter. Tar aldrig tårarna slut?

Det känns som han har dött o jag får inte tillbaka honom.

Klarar inte de här...

2 kommentarer:

  1. nämen va orättvisst! hur gammal är den här sonen?

    vad har han emot dej egentligen, stackare...
    ush va det måste göra ont.

    SvaraRadera
  2. Han e 11 o han har inget emot mig personligen. Han vill bara ha sin pappa för sig själv o jag tror han e rädd att förlora honom om han har en relation med nån... Det skulle han givetvis aldrig göra men det e svårt att förklara för ett barn som e så rädd...

    SvaraRadera