Då var det dags...
I morgon kommer sonens pappa o hälsar på för första gången på nästan 2 år. Han kommer att bli så glad :)
Hoppas nu bara att de kommer fortsätta att träffas så att de kan bygga upp en ordentlig relation.
Hopp har jag mycket men de e svårt att ta bort alla tvivel. Finns väl inget att göra mer än att låta tiden visa hur de kommer att gå...
Kramis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar