Så var det fredag igen...
Tycker inte längre om helgerna. Helgerna e fulla med ångest o ensamhet o saknaden blir som störst.
Trots mina gigantiska försök med att försöka hålla tankarna på honom borta från min hjärna så måste jag dagligen gå igenom samma process om o om igen. Så fort det händer nåt e han den första jag tänker att jag vill berätta för o varje gång slås jag av tomheten när jag kommer på att det inte går. Jag kunde prata med honom om allt o de e bara en reflex att jag hela tiden e på väg att skicka iväg ett sms...
Ska göra mitt bästa för att den här dagen ska gå fort så att jag får gå o lägga mig igen så att helgen går snabbt.
Ikväll blir det hamburgare o pommes efter beställning av sonen o till det en film. När han har somnat återvänder jag till min bok o flyr verkligheten återigen.
Kramis